Category Archives: Uncategorized

Inkommen fråga om kostnadskurvor


Ny policy för inkomna frågor kan läsas här. Jag kommer alltså i fortsättningen ta ut en mindre avgift för att svara på frågor i bloggen. Detta dels eftersom jag inte längre får betalt för att svara på frågor och dels för att hålla ner antalet frågor som kommer till min inkorg.

Det visade sig att det finns en betalningsvilja för detta. Den här frågan är från Örebro och lyder enligt följande:

Definiera hur producentöverskottet för ett företag är lika med företagets vinst plus företagets fasta kostnader.

Minns att konsumenöverskottet är skillnaden mellan vad konsumenten är beredd att betala och vad de faktiskt betalar. Producentöverskottet i sin tur är skillnaden mellan vad producenten får betalt, det vill säga intäkterna, och de rörliga kostnaderna. Skillnaden mellan producentens vinst och producentöverkottet är därigenom de fasta kostnaderna. När vi räknar ut producentöverskott drar vi inte av de fasta kostnaderna, men det gör vi när vi räknar ut vinsten.

Vinsten räknas ut genom \Pi=TR-TC, det vill säga, de totala intäkterna minus de totala kostnaderna. Producentöverskottet ges av =TR-VC. Vidare är de totala kostnaderna summan av de rörliga och fasta kostnaderna, dvs TC=VC+FC. Uttryckt som rörliga kostnader får vi differensen mellan de totala och fasta kostnaderna VC=TC-FC, vilket alltså är att kasta om ekvationen innan.

Då måste följande gälla: =TR-VC -> PÖ=TR-(TC+FC) -> PÖ=(TR-TC)+FC

Notera att vi då har uttrycket för vinst (TR-TC) med vilket vi kan förenkla till

PÖ=\Pi+FC

Alltså att Producentöverskottet är lika med vinsten plus fasta kostnaderna. Grafiskt kan det se ut så här:

Priset är satt till P enligt den streckade linjen varvid producenten vinstmaximerar vid MC=P till kvantiteten Q.

Rektanglarna I + II = Producentöverskottet. Detta räknas ut som (P-AVC)*Q.

Rektangeln I = Vinsten. Detta räknas ut som (P-ATC)*Q

Var är då de fasta kostnaderna? Kom ihåg att de fastna kostnaderna är samma oavsett kvantitet. Med andra ord är de fasta kostnaderna desamma vid vilken kvantitet vi än väljer. Detta ges av de totala kostnaderna minus de rörliga kostnaderna. Med andra ord sammanfaller de fasta kostnaderna med rektangel II, Det vill säga (ATC-AVC)*Q.

Se där, då har vi plötsligt visat grafiskt att vinsten (rektangel I) + de fasta kostnaderna (rektangel II) tillsammans definierar producentöverskottet.

Idéer för ekonomisk återhämtning efter pandemin med hjälp av Mikroekonomi A.


Härom veckan publicerade jag en kort rapport för Entreprenörskapsforum. Här fick jag möjlighet att utveckla mina resonemang kring hur en mild liberalisering av alkoholmonopolet kan hjälpa restaurangbranschen under rådande pandemi. Specifikt har jag kvantifierat den ekonomiska betydelsen för en exempelrestaurang att sälja alkohol för hemmabruk. Resultaten sammanfattas i figuren nedan, och rapporten kan läsas här.

Mikroekonomi är ett mycket användbart analysverktyg. Även för dig som genomfört enstaka grundkurser kan rapporten vara av särskilt intresse att läsa igenom eftersom den utgår från begrepp, antaganden och logik som ni lär er på A-nivå. Har du förstått kursinnehållet är du fullt kapabel att genomföra analyser som denna.

En angelägen krisåtgärd: Take-away alkohol.


I DN-debatt argumenterar jag tillsammans med ett par krögare att restauranger bör tillåtas sälja alkohol för hemmabruk. Det vill säga, om du hämtar eller levereras hämtmat bör det vara tillåtet att ta med dig en flaska vin till maten.

På kommunal nivå är det här redan löst genom så kallad mikrocatering inom vilket alkohol till maten kan levereras hem under förutsättning att det är ett slutet sällskap och att det serveras i hemmet. Men jag skulle gärna se en förändring på nationell nivå, och att detta utreds skyndsamt.

Varför är det här en rimlig krisåtgärd?

Vinstmarginalen på alkohol är en betydande del av intäkterna men bara tillämpbar vid bordsservering och marginalerna är mycket små i restaurangbranschen. Med anledning av rådande pandemi upplever de allra flesta krögare en kraftigt reducerad omsättning och trots ökad försäljning av hämtmat kommer många verksamheter att försvinna. När det här är över kommer naturligtvis andra uppstå i deras ställe, men det kommer ta lång tid och med stora sociala och ekonomiska kostnader som följd.

Samtidigt som alkoholförsäljningen minskar på restaurangerna, har den ökat på Systembolaget. Det är inte rimligt att staten (genom Systembolaget) i tider som dessa tar den marknadsandel av alkoholförsäljningen som normalt tillfaller restaurangerna.

Till sist är det här förslaget självfinansierat och kostar inte skattebetalarna någonting.

Riskerar alkoholmissbruket att öka av det här förslaget?

Nej. Det är priset och inte antalet återförsäljare som ökar konsumtionen av alkohol. Vin och öl är som bekant dyrare på krogen än vad det är på Systembolaget.

Är kunder verkligen beredda att betala restaurangernas prispåslag på alkohol, när man kan få samma flaska till en bråkdel av priset på Systembolaget?

Ja. Det visar erfarenheter från bland annat USA där en liknande krisåtgärd nyligen införts. Ett viss prisjustering kommer nog äga rum och konvergera någonstans mitt emellan vad det kostar vid bordsservering och vad det kostar på Systembolaget för motsvarande dryck. Marginalerna påverkas dessutom av att mindre tid behöver ägnas åt varje kund. Utöver bekvämligheten och servicen erbjuder restauranger därutöver andra sortiment än vad som finns på bolaget. Ofta från mindre och nischade alkoholproducenter. Att slippa trängseln och smittorisken i Systembolagets lokaler kan nog också locka.

Det kommer inte rädda alla restaurangföretag, men det kan hjälpa många att hålla sig flytande ett tag till.

Update: Medverkade även i podden Ledarredaktionen.

Uppdrag Granskning och NAIRU


UG är alltid spännande och ofta bra. Igår blev det emellertid lite väl konspiratoriskt. Sossar och Moderater har ingen anledning att konspirera om en arbetslöshetssiffra som är oföränderlig.

Phillipskurvan var en populär förklaringsmodell i början av 1900-talets andra hälft och gick ut på att det fanns en trade-off mellan inflation och arbetslöshet. Den utgick från att staten inte kunde bekämpa inflation och arbetslöshet samtidigt eftersom man observerat en negativ korrelation mellan inflation och arbetslöshet. Genom detta var tanken att staten skulle hitta en jämvikt; om arbetslösheten var hög var det bara att trycka ut lite pengar [Det här kan ju ni som läst Makro A].

Problemet med detta skulle bli tydligt på 70-talet då både inflation och arbetslöshet ökade simultant. Kritiker, däribland Milton Friedman och Edmund Phelps, föreslog en naturlig arbetslöshet som inte påverkades av räntenivån. Skillnaden mot tidigare teorier är att man modellerade förväntningar om inflation. Det vill säga, ett lågt satt arbetslöshetsmål ökar förväntningar på att inflationen ökar och därigenom att beteendet i ekonomin justeras därefter.  Kritiken gick ut på att att när staten stimulerar den aggregerade efterfrågan [kom ihåg: AD=C+I+G+(X-IM)] riskerade man accelererande inflation snarare än långsiktigt lägre arbetslöshet [Det här har ni också pratat om, åtminstone ni som var med på min tid].

Det ska också säga att Milton Friedman motsatte sig existensen av FED (Riksbank) men att om vi måste ha en sådan, så borde vi ha en liten och konstant expantion av penningmängden. Detta eftersom förväntningarna då skulle ligga konstant.

Anders Borg och Magdalena Andersson är nationalekonomer. När de pratar om att sänka arbetslösheten så menar de jämviktsarbetslösheten och alltså uppnå en varaktigt lägre arbetslöshet. Nu har de ju som bekant olika tankar om hur man får en varaktigt låg arbetslöshet och samtidigt hålla inflationen stabil (balans i ekonomin). Det föreligger alltså ingen motsättning i en jämn inflationsnivå och en låg arbetslöshet. Sen kan man ju naturligtvis tvista om inflationsmålet.

Alltså; Riksbanken har ett enda mål och det är att hålla inflationsmålet, men kan inte påverka jämviktsarbetslösheten. Politiker har däremot medel att påverka arbetsmarknadens dynamik, exempelvis genom att sänka inträdeströsklarna på arbetsmarknaden, och därigenom sänka jämviktsarbetslösheten.

Research teamet på UG måste ju någon gång under förarbetet förstått detta eftersom man pratat med åtskilliga akademiker, men ändå valt den här vinkeln. Min gissning är att man vid projektets början valt en vinkel och investerat tid och pengar på den. Hur det än faller ut väljer man att ändå vidhålla ursprungsidén eftersom det annars inte skulle bli ett program, och då har man ju kastat pengar i sjön.

Här är Milton Friedman i sedelpressfabriken.

Om crony capitalism, tolerans och effekterna av handel.


Gillar konceptet att blanda populärkultur med nationalekonomi. Bland annat tar de upp crony capitalism som i korta ordalag beskriver statligt omfamnande till av staten utvalda företag. Vanligen är det något som hatas av väljare längst med hela åsiktsdistributionen men som i skymundan praktiseras mellan folkvalda politiker och stora företag. Äckligt.

En annan sak de tar upp är hur handel ökar tolerans. Handel äger rum mellan människor då båda parter på något sätt gynnas av transaktionen, du har mindre skäl att ogilla någon du tjänar pengar/nytta på. Finns en hel del forskning i ämnet, bland annat har min före detta kollega Niclas Berggren och Therese Nilsson ett välskrivet papper i ämnet (länk till pappret).

“The mechanism is that a practice of commercial interaction and trade induces people to understand others and to not see them as threatening. In a society that increasingly experiences this, more tolerance could be the result.”

Sommarassistent på Ratio


Undervisar inte länge och har inte uppdaterat bloggen på länge nu.

I väntan på dess återuppståndelse vill jag uppmana er att söka jobb som assistent på min arbetsplats.

Började själv som assistent på Ratio och sedan min masterexamen från SU, sitter jag här som doktorand. Hoppas vi ses i sommar!

Inom ramen för programmet Unga Forskare erbjuder Ratio möjligheten till praktik sommaren 2013. Under sex veckor i perioden juni till augusti får du möjlighet att arbeta tillsammans med seniora forskare i något av Ratios forskningsprojekt. Det är en kreativ och kvalificerad miljö, med stora möjligheter att utvecklas och lära sig mer om forskning. Starten är flexibel, veckorna kan fördelas på olika vis över sommaren och du får marknadsmässig lön för ditt arbete.

Efter en sommar på Ratio har flera assistenter fortsatt arbeta i något av våra forskningsprojekt. Vissa har återgått till studierna medan andra har fått doktorandanställningar eller påbörjat sin karriär i yrkeslivet.

Vi söker dig som är i slutet av din universitetsutbildning, företrädesvis inom ämnen relaterade till Ratios forskning. Du är nyfiken på forskning och kanske överväger att doktorera.

Skicka följande handlingar till karl.axelsson@ratio.se senast den 8:e mars:

– CV

– Personligt brev

– Betygsutdrag

Vid frågor, tveka inte att kontakta Christian Sandström (christian.sandstrom@ratio.se), ansvarig för Unga Forskare på Ratio. Vi återkommer med besked senast den 30:e mars.

Mer info.

Ränteparitet


öppen ränteparitet är uppfyllt. Utländskt ränta= 3% BNP= 3% förväntad nominell depreciering av inhemskt valuta  är 1%, förväntad inhemskt inflation är 1% och förväntad utländskt inflation 3%. Vad är den inhemska räntan?
i=i^{*}-\frac{\Delta E}{E}
i=0.03-(-0.01)
i=0.04=4%
Resten är bara vilseledande information. Tänk också på minustecknet, låt dem inte lura er att det blir 2%.

Marginalprodukt


Hur påverkas efterfrågan på arbetskraft i en bransch av att konkurrensen på produktmarknaden ökar? Utgå ifrån hur efterfrågan på arbetskraft bestäms.
Hur många arbetare företaget vill anställa beror på vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar jämfört med vad denna extra enhet kostar. Efterfrågan på arbetskraft bestäms av att värdet av marginalprodukten (VMPL) skall vara lika med lönen (w).

Hur många arbetare företaget vill anställa beror på vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar jämfört med vad denna extra enhet kostar.

  • Kostnaden för en extra enhet arbetskraft:  w (lönen)
  • Hur mycket produktion som arbetskraften tillför:  MPL (marginalprodukt)
  • Intäkt per enhet av den ökade produktion som arbetskraften tillför: MR (marginalintäkt).
  • Värdet av den extra produktion som arbetskraften tillför:  VMPL (värdet av marginalprodukten) och fås av MR*MPL
Värdet av marginalprodukten ökar med graden av konkurrens eftersom ökad konkurrens leder till en ökad jämviktskvantitet (jämför med monopol) vilket kräver en ökad användning av arbetskraft.
Under imperfekt konkurrens ges efterfrågan av MR *MPL = w där MR < P.
Under perfekt konkurrens är, som bekant P=MR, vilket innebär att

Om VMPL > w är det lönsamt att anställa fler.
Om VMPL < w är det lönsamt att anställa färre.
→ Vinstmaximeringsvillkor: VMPL = w.

Här är en bra illustration

PK


Om vi ska jämföra den traditionella och den förväntningsutvidgade Phillipskurvans (PK) prediktioner i två fall:

1.Ut=Un

2. Ut>Un

Traditionella:

\pi_{t}=-\alpha (u_{t}-u_{N})

Om Ut=Un blir inflationen såklart noll (parantesen blir ju noll). om Ut>Un blir den negativ enligt samma logik.

Förväntningsutvidgade:

\pi_{t}=\pi^{e}-\alpha (u_{t}-u_{N})

Om Ut=Un får vi

\pi_{t}=\pi^{e}

M a o, konstant

Om Ut>Un blir alpha multiplicerat med parantesen negativ, det vill säga fallande. Om det blir lättare kan det också skrivas som

\pi_{t}-\pi_{t-1}=-\alpha (u_{t}-u_{N})

givet

\pi_{t-1}=\pi^{e}

Om då Ut>Un, måste

\pi_{t-1}<\pi_{t-1}

Alltså att inflationen igår är högre än vad den är idag, dvs, fallande.