Category Archives: Tenta/Dugga/Tutorial

Nominell BNP-tillväxt


Antag att real och nominell BNP båda var 200 miljarder SEK år 2000. Antag vidare att real tillväxt mellan år 2000 och 2001 var 2% och inflationen samma tid var 3%. Vad är nomonell BNP år 2001?

Detta innebär att år 2000 är både Nominell och Real BNP 200 miljarder. Kom ihåg att nominell BNP ökar både vad gäller priser och kvantitet.

Minns detta:

\mathbf{BNP_{Nominell} = P*Y}

Nominell BNP stiger även om kvantiteterna är oförändrade, dvs stiger med prisökningar SAMT kvantitetsförändringar. Alltså kan vi räkna ut Nominell BNP genom att lägga ihop inflation och real tillväxt, dvs, 3+2 = 5%.

Således: 1.05*200 =210.

För den som vill gräva ner sig i matte kan vi resonera så här:

\mathbf{BNP_{Real} = \frac{Y_{Nominell}}{p}}

Den Reala tillväxten ges av:

\mathbf{\Delta BNP_{Real} = \frac{\Delta Y_{Nominell}}{Y_{Nominell}}-\frac{\Delta P}{P}}

Vi vet att den reala tillväxten är 2% och att förändringen i pris (inflationen) är 3%, således:

\mathbf{0.02 = \frac{\Delta Y_{Nominell}}{Y_{Nominell}}-0.03}

Då vet vi att

\mathbf{ \frac{\Delta Y_{Nominell}}{Y_{Nominell}}=\frac{x-200}{200}=0.05}

\mathbf{x=210}

Sparande


Stängd ekonomi (Y=C+I+G)

I=500

(T-G)=-100, dvs ett budgetunderskott.

Hur stort är bruttosparandet i landet?

Privat sparande ges av

S=Y_{D}-C

S=Y-T-C

I jämvikt

Y=C+I+G

subtrahera T från båda sidor, och flytta C till vänsterled. Då har vi;

Y-T-C=I+G-T

Då ser vi att vänsterledet är det privata sparandet S, som ovan!

S=I+G-T

vilket är samma som

S=I -(T-G)

In med siffrorna!

S=500-(-100)=600

Lite om arbetsmarknad


Antag att arbetslöshetsersättningen sänks.

Jämvikten ges av

\mathbf{\frac{1}{1+\mu}=\frac{W}{P}}

Vilket också kan skrivas som

\mathbf{\frac{1}{1+\mu}=F(u, z)}

I det här fallet skiftar WS-kurvan eftersom catch-all-variabeln z ändras, vilket som definierar skift av WS (längs med rör vi oss vid förändring av de variabler som finns på axlarna). WS skiftar ner så det blir en lägre reallön för varje given nivå på den naturliga arbetslösheten.

Resultatet av en sänkt arbetslöshetsersättning blir lägre naturlig arbetslöshet och reallönen är oförändrad. M a o så skiftar WS längs med PS-kurvan, alltså till en given reallön.

Så lite om PS..

I vänsterled av ekvationen ovan har det som i det här fallet blir ett intercept för PS-kurvan. Mu är graden av konkurrens där mu=0 visar perfekt konkurrens. Om mu blir lägre skiftar PS kurvan upp vilket ökar reallönen och minskar den naturliga arbetslösheten. Om mu blir högre (konkurrensen minskar) skiftar PS ner vilket sänker reallönen och ökar den naturliga arbetslösheten.

Golden rule


Antag att sparkvoten i ekonomin i utgångsläget är under den som ges av gyllene regeln. I tidpunkten t0 faller sparkvoten . Bortse från teknisk tillväxt.

\frac{C}{N}=\frac{\bar{Y}}{N}(1-s)

Kurvans utseende och “hoppet ” upp beror på att konsumtion och sparande är trade-offs i modellen. Givet lägre sparkvot kommer konsumtionen på capita omedelbart stiga eftersom mer konsumeras och mindre sparas. Så är det på kort sikt.

Över tiden, från t0 och framåt, kommer emellertid minskningen i sparande leda till att mindre investeras i ekonomin och följden blir en lägre produktion per capita, med det följer på lång sikt en lägre konsumtion.

Hade vi istället initalt haft ett sparande som överstiger golden rule, hade en sänkt sparkvot haft motsatt effekt, för då hade produktionen per capita istället ökat på lång sikt.

Läs mer på s. 254-257

Att revalvera enligt ASAD


Om vi har fast växelkurs och staten revalverar, hur ser det ut i ASAD?

Minns att revalvera och devalvera är något staten kan gör givet att vi har fast växelkurs, har vi flytande bestäms växelkursen av valutamarknaden. I det senare fallet deprecieras eller apprecieras valutan.

I det här fallet;

\bar{E}\uparrow \rightarrow \epsilon \uparrow \rightarrow Nx \downarrow \rightarrow Y \downarrow

Som ni vet sedan tidigare så skiftar AD för allt som skiftar IS eller LM (utom P), och vi kan ju utesluta skift i AS eftersom det skulle ha sin orsak i arbetsmarknaden. Alltså, en revalvering innebär ju att staten skriver upp valutan så att våra grejer blir dyrare gentemot andras. Importen stimuleras medan exporten hämmas, m a o, nettoexporten blir mindre.

Detta är, som ni säkert inser, ovanligt. En anledning att revalvera kan vara att dämpa inflationstrycket. Exempelvis, om vi antar att inflationen drivs av lönenivåerna, kommer en revalvering att dämpa lönetrycket eftersom efterfrågan på svenska varor minskar och därmed efterfrågan på arbetskraft.

Ett annat syfte, så som i Nordkorea 2009, kan vara att radera ut privata förmögenheter.