Category Archives: Makroekonomi

Golden rule


Antag att sparkvoten i ekonomin i utgångsläget är under den som ges av gyllene regeln. I tidpunkten t0 faller sparkvoten . Bortse från teknisk tillväxt.

\frac{C}{N}=\frac{\bar{Y}}{N}(1-s)

Kurvans utseende och “hoppet ” upp beror på att konsumtion och sparande är trade-offs i modellen. Givet lägre sparkvot kommer konsumtionen på capita omedelbart stiga eftersom mer konsumeras och mindre sparas. Så är det på kort sikt.

Över tiden, från t0 och framåt, kommer emellertid minskningen i sparande leda till att mindre investeras i ekonomin och följden blir en lägre produktion per capita, med det följer på lång sikt en lägre konsumtion.

Hade vi istället initalt haft ett sparande som överstiger golden rule, hade en sänkt sparkvot haft motsatt effekt, för då hade produktionen per capita istället ökat på lång sikt.

Läs mer på s. 254-257

Att revalvera enligt ASAD


Om vi har fast växelkurs och staten revalverar, hur ser det ut i ASAD?

Minns att revalvera och devalvera är något staten kan gör givet att vi har fast växelkurs, har vi flytande bestäms växelkursen av valutamarknaden. I det senare fallet deprecieras eller apprecieras valutan.

I det här fallet;

\bar{E}\uparrow \rightarrow \epsilon \uparrow \rightarrow Nx \downarrow \rightarrow Y \downarrow

Som ni vet sedan tidigare så skiftar AD för allt som skiftar IS eller LM (utom P), och vi kan ju utesluta skift i AS eftersom det skulle ha sin orsak i arbetsmarknaden. Alltså, en revalvering innebär ju att staten skriver upp valutan så att våra grejer blir dyrare gentemot andras. Importen stimuleras medan exporten hämmas, m a o, nettoexporten blir mindre.

Detta är, som ni säkert inser, ovanligt. En anledning att revalvera kan vara att dämpa inflationstrycket. Exempelvis, om vi antar att inflationen drivs av lönenivåerna, kommer en revalvering att dämpa lönetrycket eftersom efterfrågan på svenska varor minskar och därmed efterfrågan på arbetskraft.

Ett annat syfte, så som i Nordkorea 2009, kan vara att radera ut privata förmögenheter.

Phillipsrelationen och fel


Antag att den förväntningsutvidgade Phillips-kurvan ges av följande ekvation.

\pi_{t}-\pi_{t-1}=8\%-2u_{t}

Varför är den naturliga arbetslösheten då 4%?

Formellt ges den förväntningsutvidgade phillipsrelationen av

\pi_{t}-\pi_{t-1}=-\alpha (u_{t}-u_{n})

eller

\pi_{t}=\pi^{e}-\alpha (u_{t}-u_{n})

Vi har

\pi_{t}-\pi_{t-1}=8\%-2u_{t}

…om jag trollar lite och slänger om siffrorna lite blir svaret uppenbart

\pi_{t}-\pi_{t-1}=-2 (u_{t}-0.04)

mao

u_{n}=0.04

Notera att jag felaktigt, under en lektion, angav alpha som ett värde mellan 0 och 1. Det är en positiv konstant, ingenting annat. Ursäkta för det, ni som drabbades.

En introduktion till avkastningskurvan


Minns att den korta räntan sätts av RB (ik), som motsvarar den vänstra delen av kurvan och att den långa räntan (iL) bestäms av marknaden (och indirekt av RB).

i_{K}=i(M^{s})

i_{L}=i(\pi^{e})

Mao, korta räntan beror på utbudet av pengar och den långa på inflationen (och därigenom indirekt på förväntningar om den korta räntan).

Vad kan vi då säga om utseendet på figuren ovan? Pja, RB tycks ha satt en låg ränta (kortränta) i nuläget men förväntas höja den på sikt allteftersom. Om vi ska analysera det här ur ett konjukturperspektiv kan vi förmoda att marknaden förväntar sig goda tider eftersom räntan förväntas höjas på sikt för att stävja inflationen. Efter det att vi passerat kurvans topp förväntas räntan sjunka – på sikt förväntar sig marknade m a o att en svagare konjuktur.

Arbetsmarknad


Är lite tidigt ute med detta. Lägger ni detta på minnet kommer ni kanske skratta åt det inför gruppövning 6 då vi går igenom liknande logik.

Grabben ovan vill att staten ska reglera lönenivåerna för att skydda sitt arbete och sin lön från konkurrens. Ett problem som uppstår när staten inför sådana minimilöner (i Sverige är minimilönerna reglerade genom kollektivavtal) är att lågproduktiv arbetskraft trycks ut från arbetsmarknaden, något som inom nationalekonomin ofta problematiseras genom den så kallade insider- outsiderhypotesen.

Gästinlägg av Sirus Dehdari: How will Latvia cope with the crisis?


Vet att det är svårt att hitta bra information till sista delen av fråga A, min kollega Sirus har skrivit en kort artikel som kan vara bra för förståelsen. Han använder sig av argument som ni torde behärska väl nu. Klicka på länken här nedan (pdf).

Dehdari.Latvia

Solow och den genomsnittliga penislängden.


Vad förklarar tillväxt egentligen? Den mystiska solowresidualen lämnar utrymme för ändlösa spekulationer i vetenskapliga tidsskrifter. Institutioner motiveras ofta vara en viktig faktor, ett lands politiska struktur ett annat. Tatu Westling, på Helsinki University har undersökt den genomsnittliga penislängdens (!!!) relation till tillväxt. År 1985 fann han ett intressant samband:

“The GDP in 1985 is found to experience an inverted U-shaped rela-tionship with the male organ. One result is the collapse in GDP after male organ exceeds the length of 16 centimetres. It is also noteworthy that countries with below 12 centimetre male organs are generally less developed. “

Quite remarkable is the fi nding that male organ alone can explain 20% of the between-country variation in GDP growth rates between 1960 and 1985. Regarding the relative importance of political institutions in shaping economic development, it seems that male organ is more strongly associated with GDP growth than country’s political regime type.

Den genomsnittliga penislängden är alltså närmare relaterad till tillväxt i BNP än ett lands politiska regim!

(Skriv inte det på tentan)