Antag att sparkvoten i ekonomin i utgångsläget är under den som ges av gyllene regeln. I tidpunkten t0 faller sparkvoten . Bortse från teknisk tillväxt.

Kurvans utseende och “hoppet ” upp beror på att konsumtion och sparande är trade-offs i modellen. Givet lägre sparkvot kommer konsumtionen på capita omedelbart stiga eftersom mer konsumeras och mindre sparas. Så är det på kort sikt.

Över tiden, från t0 och framåt, kommer emellertid minskningen i sparande leda till att mindre investeras i ekonomin och följden blir en lägre produktion per capita, med det följer på lång sikt en lägre konsumtion.

Hade vi istället initalt haft ett sparande som överstiger golden rule, hade en sänkt sparkvot haft motsatt effekt, för då hade produktionen per capita istället ökat på lång sikt.

Läs mer på s. 254-257

Klicka här.

Om vi har fast växelkurs och staten revalverar, hur ser det ut i ASAD?

Minns att revalvera och devalvera är något staten kan gör givet att vi har fast växelkurs, har vi flytande bestäms växelkursen av valutamarknaden. I det senare fallet deprecieras eller apprecieras valutan.

I det här fallet;

Som ni vet sedan tidigare så skiftar AD för allt som skiftar IS eller LM (utom P), och vi kan ju utesluta skift i AS eftersom det skulle ha sin orsak i arbetsmarknaden. Alltså, en revalvering innebär ju att staten skriver upp valutan så att våra grejer blir dyrare gentemot andras. Importen stimuleras medan exporten hämmas, m a o, nettoexporten blir mindre.

Detta är, som ni säkert inser, ovanligt. En anledning att revalvera kan vara att dämpa inflationstrycket. Exempelvis, om vi antar att inflationen drivs av lönenivåerna, kommer en revalvering att dämpa lönetrycket eftersom efterfrågan på svenska varor minskar och därmed efterfrågan på arbetskraft.

Ett annat syfte, så som i Nordkorea 2009, kan vara att radera ut privata förmögenheter.