Absorberas en sänkning av arbetsgivaravgifterna av höjda löner för insiders?


I Mikroekonomi A lär vi oss att sänkningen av en skatt, i det här fallet på arbete, ökar efterfrågan på antalet anställda med högre sysselsättning som följd. Samtidigt, när att efterfrågekurvan skjuts utåt, så ökar ju lönen och det dämpar effekten på sysselsättningen (det blir dyrare med arbetskraft). Hur stor effekten blir på löner respektive sysselsättning beror på efterfråge- och utbudselasticitet.

En tumregel som är enkel att komma ihåg är att den sida av marknaden som är mest elastisk vinner på skattesänkningen. Det vill säga, om efterfrågekurvan är inelastisk (brantare) relativt utbudskurvan, så kommer företagen vinna på skattesänkningen (sysselsättningen ökar mer än löner). Är utbudskurvan inelastisk relativt efterfrågekurvan vinner de anställda på skattesänkningen (lönerna ökar mer än sysselsättningen).

Tidigare studier har visat att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 skapade ett stort antal jobb i företag som innan sänkningen hade många unga anställda (Saez et. al. 2019; Daunfeldt et. al. 2021), men man upptäckte samtidigt att lönerna ökade markant. Det senare är inte önskvärt utifrån reformens intention eftersom tanken var att reformpengarna skulle gå till sysselsättning och inte till högre löner för de redan anställda. Högre framförhandlade löner är därigenom en indikation på att reformen är ineffektiv.

I mitt senaste working paper (Seerar Westerberg, 2021) har jag kvantifierat hur stor del av sänkningen som absorberas av redan anställda genom högre framförhandlade löner. Resultaten kan sammanfattas så här:

  1. I enlighet med tidigare studier ökar de totala löneinkomsterna när arbetsgivaravgiften för unga sänks. Men över hälften av den ökningen kan förklaras av de befintliga arbetstagarna arbetade flera timmar. vilket är en indikation på att t ex deltidsarbetade i högre utsträckning arbetar full tid till följd av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.
  2. Endast 4.7% företagens totala kostnadsbesparingen användes för att öka de kontrakterade lönerna för redan anställda.
  3. En ungefär lika stor andel av ökningen (4.8%) av de totala kostnadsbesparingen förklaras av att redan anställda får högre OB-ersättning.

Eftersom jag här kan visa att mer än hälften av löneökningen beror på att de redan anställda arbetar fler timmar finns skäl att fundera över om tidigare studier och politiska beslutsfattare har överskattat hur stor överspillningseffekten av sänkta arbetsgivaravgifter är på lönerna. Den positiva sysselsättningseffekten av att befintlig personal ökar antalet arbetade timmar bör tas med i beräkningen, vilket tidigare studier generellt sett inte har beaktat.

Till sist. Jag önskar att jag tidigare i livet intresserat mig för sparande. Istället för att förlita dig på högre löneinkomster genom skattesänkningar och att utbudskurvan är inelastisk relativt efterfrågekurvan, kan du bli kund hos Avanza genom denna länk. Det är gratis att skapa ett konto och gör du det bidrar du med att finansiera den här bloggen. Det är oerhört enkelt. Skaffa ett ISK.

Referenser

Daunfeldt, S. O., Gidehag, A., & Rudholm, N. (2021). How do firms respond to reduced labor costs? Evidence from the 2007 Swedish payroll tax reform. Journal of Industry, Competition and Trade, 1-24.

Saez, E., Schoefer, B., & Seim, D. (2019). Payroll taxes, firm behavior, and rent sharing: Evidence from a young workers’ tax cut in Sweden. American Economic Review109(5), 1717-63.

Seerar Westerberg, H. (2021). Are payroll tax cuts absorbed by insiders? Evidence from the Swedish retail industry (No. 20). Institute of Retail Economics (Handelns Forskningsinstitut).

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s