Det tycks vara så att detta krävs inför kommande prövning trots att vi ännu inte behandlat det under gruppövningarna.

Påpassligt nog härleds AS-kurvan från WS-PS som jag bloggade om i morse. Den beskriver relationen mellan BNP och prisnivå. För att beskriva AS-relationen vill jag därför matematiskt beskriva P i vänsterled av ekvationen (vi kommer strax att se att detta utgör vår x-axel) och alla andra variabler i WS-PS i högerled.

Minns WS:

och PS:

Jag vill sätta ihop dessa med P i vänsterled. Jag skriver om PS till

och sätter ihop, dvs, W=W. Notera att vi då inte har några W kvar i ekvationen.

P i vänsterled blir

Så här långt kan vi notera att prisnivån är beroende av förväntad prisnivå Pe, arbetslöshet u samt “konkurrens” mu och “catch all” z. Vi är emellertid inte klara, nu återstår att matematiskt trolla fram en definition av arbetslöshet. “u” ska omskrivas som ett uttryck för BNP.

Om arbetslöshet definieras som (se gruppövning 1)

u=arbetslöshet i procent, U= Antal arbetslösa, L=Arbetskraften, N=Antal sysselsatta. Vi skriver om det sista ledet.

Där det sista kanske är mest häpnadsväckande, att vi byter ut N mot Y!! Det beror på att vi tidigare antagit att labor productivity är konstant, dvs om Y=AN och A=1 så är Y=N (se sidan 149 i Blanchard). Av ekvationen ovan kan vi se, om L hålls konstant, att högre Y innebär lägre arbetslöshet.

Således om

Är AS-kurvan definierad som

Prisnivån är som tidigare beroende av förväntad prisnivå Pe samt “konkurrens” mu och “catch all” z. Men nu kan vi se, efter omskrivningen ovan, att P även är beroende av Y och L!