Hej Hans, jag vet inte riktigt om jag har tänkt rätt vad gäller nedan fråga. Jag tror att svaret för bli 15 miljarder, alltså B. Y=C+I+G, och om G ökar med 10 och C ökar med 0.5 borde det inte vara 10+5, alltså 15 miljarder?
staten ökar den offentliga konsumtionen med 10 miljarder. Ma0
Hur stor blir den slutliga ökningen i BNP? Privata investeringar är exogent givna.
![Y=\frac{1}{1-c_{1}}[c_{0}-c_{1}T+I+G]](https://s0.wp.com/latex.php?latex=Y%3D%5Cfrac%7B1%7D%7B1-c_%7B1%7D%7D%5Bc_%7B0%7D-c_%7B1%7DT%2BI%2BG%5D&bg=ffffff&fg=444444&s=0&c=20201002)
där vår multiplikator blir
Svaret på frågan blir m a o:
Hans Seerar Westerberg 
Toppen, tack så jättemycket. Förstod inte att det var multiplikatoreffekten jag skulle räkna ut…
Hej har en dugga fråga som det inte finns något svar till:
Antag att riksbanken medverkar till utökade möjligheter att använda kreditkort. Vad skulle detta få för effekter i ett IS/LM diagram?
Ska man tänka att konsumtionen ökar då man kan använda kreditkort?
Knepig, finns många definitioner för monetär bas. Men det torde öka pengar i omlopp, och en sänkt ränta.
Hej,
Till att börja är det väl LM-kurvan som påverkas i det fallet eller hur? och den borde väl gå uppåt om jag tänker rätt?! Asså, om man tänker sig att det medför att man frågar efter mera pengar?
Nej, LM torde skifta ner då Ms ökar.
Om man då skiljer på den monetära basen.
Att kreditkorten ökar bör väl ses som att efterfrågan på rena likvider minskas. Detta torde i så fall medföra att LM-kurvan skiftar uppåt och leda till en högre ränta. Eller?
nja, alltså det blir ju mer pengar i omlopp. Ett sätt att se det är att pengarna kan användas av flera samtidigt varför LM torde skifta ner.
Hej, jag har en liten fråga. Är det positivt med en hög multiplikator?
Pja, vid större multiplikator får du större effekt vid exempelvis en ökning av G. Ökar du de offentliga utgifterna med 100 miljoner med ett multiplikatorvärde på 1, ökar g bara med 100 miljoner. Är multiplikatorn 5, ökar den med 500 miljoner. I den bemärkelsen är det positivt, vi har då större möjlighet till kontracyklisk politik. Så långt i teorin.
Hur stor multiplikatorn faktiskt är och vilken effekt offentliga utgifter har under lågkonjukturer, är en empirisk fråga. Här är forskarna inte överens.
Anta att: C = c0 + c1(Y – T) och c0 = 110
c1 = 0,60
T = 100
I = 50
G = 100
Ta fram jämviktinkomsten? Kan du vara snäll och förklara i detalj om hur man tar fram jämviktinkosten och multiplikatoreffekten?
De värst drabbade länderna har rekommenderats åtgärder som till stor del handlar om att minska de offentliga utgifterna. Är dessa åtgärder rimliga? Hur påverkas konjunkturutvecklingen och hur påverkas budgetunderskottets andel av BNP om multiplikatorn på varumarknaden är större än ett?