Inkomst och substitutionseffekt vid inferior vara


Antag att Per konsumerar Fanta och Pepsi. Visa hur Pers optimala konsumtion påverkas av att priset på Fanta sjunker om Fanta är en inferiör vara. Rita ut inkomst och substitutionseffekterna.

Utgångsläge: röd prick. Fanta blir billigare varför vår svarta budgetlinje skiftar ut och blir grön linje: Nu konsumerar vi i nya, lila punkten.

Därefter utgår vi från den nya, gröna linjen och förflyttar den parallellt tills den tangerar den gamla, blåa, i-kurvan. Det sammanfaller i den turkosa pricken.

Röd-turkos: Substeff

Turkos-lila: Inkomsteff

Röd-lila: Total eff.

Notera att substeffekten är alltid positiv vid prissänkning, Fanta blir billigare och då byter vi ut pepsi mot fanta. Inkomsteffekten – effekten av att vi blivit relativt rikare, går åt ett annat håll – vilket definierar en inferior vara.

 

18 thoughts on “Inkomst och substitutionseffekt vid inferior vara

    1. Gustaf

      Dominant strategi är den strategi som oavsett den andres val ger bäst payoff.

      En strategi är dominerad om det finns en sådan strategi som dominerar denna.

      Om A är en dominerad strategi finns det en strategi som strikt dominerar denna.

      Reply
    1. Gustaf

      Substitutionseffekten är den effekt som anger skillnaden i konsumtion med avseende på det nya relativpriset. Lutningen anger relativpriset. Den hypotetiska budgetkurvan är en kurva som enbart tar hänsyn till förändring i relativ priset.

      Inkomsteffekten är den effekt som beror på den ökade inkomsten, alltså måste vi utgå från substitutionseffekten och se hur konsumtionen förändras som ett resultat av den faktiska inkomstökningen, bortsett från förändringen i relativpriset.

      Reply
  1. Sofia

    Jag förstår inte riktigt det här med ökad konkurrens medför högre MPL.

    Att konkurrensen på produktmarknaden ökar, innebär det att utbudet för produkter har ökat, alltså att utbudskurvan skiftar till höger? Detta medför ju i sådana fall en prisminskning, iallafall på kort sikt, vilket påverkar VMPL negativt, vilket i sin tur minskar lönerna. Detta kanske motverkas av den efterfrågade kvantitetsökningen som har lett till utbudsskiftet? (Utgår man från att efterfrågekurvan redan har skiftat till höger, vilket leder till en ökad konkurrens för producenter på produktmarknaden, alltså att utbudskurvan skiftar till höger?)

    Vidare är jag inte med på ditt resonemang gällande att MR ökar från IK till PK. Det är väl snarare att P minskar? Vid IK är ju MR < P och vid PK är MR = P. Övergången från IK till PK leder ju att gapet mellan MR och P minskas, men inte nödvändigtvis att MR ökar? Kan ju vara så att P minskar? Detta leder ju till att VMPL minskar?

    En förklaring vore guld värd

    Reply
    1. Gustaf

      Ett vanligt vetenskapligt problem är att anpassa modeller till verkligheten. Därför utgår ofta den samhällsvetenskapliga analysen utifrån ett antal extrema modeller. I denna kurs har vi rört vid imperfekt konkurrens och perfekt konkurrens.

      Varför efterfrågan på arbetskraft stiger vid ökad konkurrens är för att MR närmar sig P. Under imperfekt konkurrens är firman prissättare. Det innebär att för att han skall öka sin produktion måste han sänka sitt pris, varför MR-kurvan ligger under D-kurvan. När imperfekt konkurrens, eller fåtalskonkurrens, närmar sig perfekt konkurrens kommer vi gå mot ett beteende som kallas pristagare, det innebär att vi möter en horisontell efterfrågan för varje enskilt företag i den marknad som karaktäriseras av perfekt konkurrens. Detta betyder att MR närmar sig P när graden av konkurrens ökar. Huvudpoängen är att du ska förstå att priset inte förändras av försåld kvantitet för ett företag i perfekt konkurrens.

      Jag vet inte om det är någon idé att gå in på det här. Men, för att formulera det matematiskt så är MR definierad som:

      MR = Q*(dP/dQ)+P

      (dP/dQ) är derivatan av P med avseende på Q. Vi vet att under perfekt konkurrens kommer förändringen i Q inte påverka P, detta innebär att under perfekt konkurrens måste (dP/dQ)=0. Men, under imperfekt konkurrens måste (dP/dQ) vara mindre än 0. Alltså: (dP/dQ)w).

      Viktigt att nu notera är att MPL inte är konstant, utan föränderlig. Det finns därför företagsekonomiska komplikationer som växer fram när man ska diskutera hur MPL förändras av ökad konkurrens. Kanske utökar företaget sin verkstad (större utrymme, mer arbetsuppgifter, etc) och därför kommer effekten av specialisering och arbetsuppdelning att vara positiv i större utsträckning än innan. Däremot, om företaget tänker öka antalet anställda men inte utökar sin verkstad, ja; då kommer ju effekten av arbetsuppdelning och specialisering att vara densamma som innan konkurrensen ökade – däremot kommer risken för flaskhalsar lättare att uppstå.

      Reply
        1. Gustaf

          Alltså: (dP/dQ) är mindre än 0 . Vad denna matematiska beskrivning säger är att priset minskar när ett företag i imperfekt konkurrens väljer att öka produktion.

          I en fortsatt diskussion kan man påstå att den ökade konkurrensen leder till en ökad jämviktskvantitet (S skiftar åt höger), vilket kräver en ökad användning av arbetskraft: varför VMPL naturligt ökar. Eftersom vi antar att w=lönen är konstant så kommer efterfrågan på arbetskraft att stiga när VMPL stiger (eftersom ett företag anställer då VMPL>w).

          Reply
    1. Gustaf

      Nope. Den går att lösa. Notera att det handlade om intäktsmaximering. En monopolist intäktsmaximerar när MR=0, sen tar han ut ett pris motsvarande den kvantiteten i efterfrågan. Svaret på frågan var ungefär 312

      Reply
      1. Gustaf

        Rita en TR-kurva om du är osäker. MR är lutningen i en punkt på TR-kurvan, när lutningen på en punkt är 0 kommer vi vara vid toppen på TR-kurvan

        Reply
  2. Cecilia

    Hej!
    Jag har en fråga, för jag ska svara på en uppgift som jag inte kan klura ut själv och tänkte ifall du kanske kunde hjälpa mig. Det handlar om att jag ska förklara och illustrera grafisk hur en förändring i konsumtionen av en inferiör vara kan delas upp i en substitutions- och en inkomsteffekt när priset på varan stiger. I boken jag har, samt om jag söker runt på nätet hittar jag bara exempel på när priset på ena varan sjunker. Vet du hur man ska göra då?

    Tacksam för lite hjälp på traven!

    Reply
  3. André

    Hej igen!
    Jag har väldigt svårt för Inkomsteffekt och substitutionseffekt. Har du något bra tips på hur man ska tänka allmänt kring sådana frågor? Försöker hitta någon förklaring som gör det hela enkelt att förstå.

    Reply
  4. Patrik

    Hej!

    Varför konsumerar Per mer Fanta efter prissänkningen, då Fanta är en inferiör vara? Konsumerar man inte mindre av en inferiör vara när man blir rikare? (Per blir väl relativt sett rikare, då han kan konsumera mer Pepsi?) Borde då inte den nya punkten (lila) vara längre in på x-axeln?

    Tacksam för svar

    Reply
    1. hanswesterberg Post author

      Patrik, Per konsumerar mer av båda varorna eftersom han blivit rikare, men -relativt- mindre av Fanta trots att det var Fanta som blev billigare. Detta eftersom Fanta är en inferior vara.

      Frågan är inte jättepedagogisk då Fanta inte är ett klockrent exempel på en inferior vara. Wikipedia har ett bättre exempel:

      ” Cheaper cars are examples of the inferior goods. Consumers will generally prefer cheaper cars when their income is constricted. As a consumer’s income increases the demand of the cheap cars will decrease, while demand of costly cars will increase, so cheap cars are inferior goods.”

      Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s