Effekterna av ett prisgolv


Klicka här, spola fram till ca 17:46.

Här är effekterna mer än en yta under en kurva.

 

13 thoughts on “Effekterna av ett prisgolv

  1. Uffe

    Tjena Hans!
    Jag satt och funderade över en uppgift som behandlade MSB och MSC från tenta 090327, den lyder:

    9. Efterfrågan på vägutnyttjande i den lilla staden Bilköping beskrivs av P = 100 – 2Q. Priset för vägutnyttjande är noll. Bilisternas vägutnyttjande för dock med sig trängseleffekter till en samhällsekonomisk kostnad av P = Q/2. Visa med hjälp av diagram välfärdsförlusten i vägutnyttjandet i staden. Visa och förklara vilken den paretoeffektiva volymen vägutnyttjande är. Hur stor borde en trängselskatt vara?

    Jag hakade upp mig på delfrågan “Visa och förklara vilken den paretoeffektiva volymen vägutnyttjande är”. Paretoeffektivitet definieras ju av att man inte kan förändra allokeringen till någon individs fördel utan att minst en får det sämre. Eftersom att MSC stiger från och med Q=0 får samhället det sämre redan från den punkten, och därför borde det paretoeffektiva vägutnyttjandet vara Q=0. Jag behöver väl inte tillägga att mitt svar är felaktigt enligt facit (som menar att det är då MSB=MSC).

    Kan du kanske förklara vad jag gör för tankefel?

    Tack! / Uffe

    Reply
    1. Gustaf

      Du gör fel när du säger att “Eftersom att MSC stiger från och med Q=0 får samhället det sämre redan från den punkten”. Du får inte glömma att en kostand inte nödvändigtvis implicerar något “dåligt”, eller någonting som blir “sämre”. Du bortser från den samhälleliga nyttan av vägutnyttjande (MSB). Från och med Q=0 till Q=40 (räkna MSC=MSB) finns det en samhällelig nytta att utvinna från vägutnyttjande (se MSB<MSC ända tills Q=40). Det innebär att vid alla kvantiteter lägre än 40 finns det paretosanktionerade möjligheter, alla kvantiteter större än 40 innebär därför en allokering där MSC<MSB (alltså en situation där någon får det sämre).

      Slutsatsen är därför:
      Alla kvantiteter från 0 till 40 innebär en paretförbättring. Alla kvantiteter från 40 till 50 innebär en paretförsämring. Det logiska resonemanget blir att den paretoeffektiva kvantiteten måste ligga mellan dessa.

      Alltså: 40 < PARETOEFFEKTIV KVANTITET

      PARETOEFFEKTIV KVANTITET = 40

      Reply
        1. Gustaf

          Bra. Blev lite fel i det jag skrev bara.

          Du bortser från den samhälleliga nyttan av vägutnyttjande (MSB). Från och med Q=0 till Q=40 (räkna MSC=MSB) finns det en samhällelig nytta att utvinna från vägutnyttjande (se MSB>MSC ända tills Q=40). Det innebär att vid alla kvantiteter lägre än 40 finns det paretosanktionerade möjligheter, alla kvantiteter större än 40 innebär därför en allokering där MSC>MSB (alltså en situation där någon får det sämre).

          Så!

          Reply
  2. Joakim

    Hej!

    Jag tänkte på det här med MRS. När en fråga lyder så här: MRS mellan sill och potatis är 2, innebär det att det är MUs/Mup = 2 eller tvärtom, dvs -deltaS/delta = 2?

    Reply
    1. Gustaf

      MRSxy=MUx/MUy=-dy/dx

      Svaret om MRS mellan sill och potatis är 2, innebär det att MRS(sill, potatis)=MUsill/MUpotatis=-dpotatis/dsill

      Reply
  3. Joakim

    Hade också problem med denna fråga som är ganska jobbig (har svårt att markera DWL).

    10. Ett land som försöker skydda sin matindustri har genom olika typer av handelsrestriktioner lyckats hindra all import av mat. Matindustrin, som har en stark lobbyorganisation, tycker fortfarande itne att de tjänar itllräckligt mycket. De lyckats påverka regeringen att införa en lägstaprisgaranti på matvaror. Förklara hur detta pvåerkar pris, produktion och konsumtion på matvarumarknadne. Man kräver också att staten inför en avsättningsgaranti. Staten kan sedan, om de vill, dumpa överskottet på världsmarknaden, men får då bara ett pris som ligger på samma nivå som landets jämviktspris vid autarki. Visa också detta i ditt diagram och förklara hur detta kan tänkas förändra situationen för konsumenterna. I stället väljer regeringen, i sin stora generositet, att skänka all överbliven mat till ett utvecklingsland som man länge haft goda förbindelser med. Visa i ett nytt diagram hur detta påverkar utvecklingslandets inhemska matproduktion.

    Reply
    1. Gustaf

      1.a. De lyckats påverka regeringen att införa en lägstaprisgaranti på matvaror.

      1.b. Förklara hur detta pvåerkar pris, produktion och konsumtion på matvarumarknadne.

      1.c. Man kräver också att staten inför en avsättningsgaranti.

      1.d. Staten kan sedan, om de vill, dumpa överskottet på världsmarknaden, men får då bara ett pris som ligger på samma nivå som landets jämviktspris vid autarki. Visa också detta i ditt diagram och förklara hur detta kan tänkas förändra situationen för konsumenterna.

      1.e. I stället väljer regeringen, i sin stora generositet, att skänka all överbliven mat till ett utvecklingsland som man länge haft goda förbindelser med. Visa i ett nytt diagram hur detta påverkar utvecklingslandets inhemska matproduktion.

      SVAR:

      1.a. Ett effektivt prisgolv införs.

      1.b. Ett effektivt prisgolv leder till utbudsöverskott. Utbjuden kvantitet är större än efterfrågad kvantitet.

      1.c. Utbudsöverskottet köps upp av staten. Köpet är en utgift för staten.

      1.d. Om de “dumpar” överskottet får de ett pris motsvarande autarkipriset. Så utbudsöverskottet*autarkipriset=statens intäkter.

      För att få DWL tar du statens utgifter – statens intäkter. Differensen blir en svart rektangel i diagrammet

      1.e. Rita autarkimarknadsdiagram med S och D. När utbudsöverskottet dumpas i denna autarki kommer S vid varje given kvantitet att skifta ut en mängd lika med utbudsöverskottet. Rita nya S som S’ (som har förskjutits åt höger).. Resultat blir ett lägre pris och en lägre utbjuden kvanitet i autarkin (kolla där det nya priset skär ursprungliga S-kurvan). Total utbjuden kvantitet är autarkikvantiteten vid detta pris plus utbudsöverskottet. Se där S’ skär D.

      Reply
      1. Johan

        Hej! Jag funderade över DWL och är inte helt med på varför hela rektangeln “statens utgifter – statens inkomster” är DWL. Blir det inte så att en del av den rektangeln är ett ökat producentöverskott, och därmed en överföring från stat till producenter snarare än DWL?

        Jag delar upp rektangeln i tre delar:

        1) Den del som är till vänster om efterfrågekurvan. Där förlorar konsumenterna lika mycket överskott som producenterna får, samtidigt som staten betalar motsvarande den triangeln, alltså en välfärdsförlust.

        2) Triangeln ovanför både utbuds- och efterfrågekurvorna. Här betalar i och för sig staten, men går inte de pengarna till producentöverskott?

        3) Triangeln under utbudskurvan bör enbart vara en välfärdsförlust då ingen får något överskott av den delen.

        Resonerar jag fel?

        Reply
        1. Gustaf

          Tycker du gör det för komplicerat.

          DWL är en effektivitetsförlust. Statens utgifter är i sig en effektivitetsförlust, men statens intäkter en effektivitetsvinst. Därför måste differensen ge den totala effektiviteten. Eftersom effektivitetsförlusten är större än effektivitetsvinsten får vi DWL. Den geometriska tolkningen är kanske inte alltid användbar…

          Reply
          1. Johan

            Det geometriska är inte det jag resonerar utifrån, det är bara ett sätt att illustrera hur jag tänker.

            Det som gör att jag resonerar sådär är hur vi tänker kring subventioner som bidrar till dödviktsförluster. Den enda dödviktsförlusten som uppkommer då är ju den del där ingen får ett tillskott i sitt överskott, dvs triangeln till höger om konsumentöverskott och producentöverskott.

            Där tar man inte med hela statens utgifter som en ren dödviktsförlust trots att det inte finns några motsvarande intäkter, och jag har resonerat kring det som om det är en överföring från stat till producent/konsument (precis som skatter är en överföring till stat).

            Vad är skillnaden här? En del av statens kostnader ger ju överskott till producenterna.

            Jag kanske tänker fel, men då är det förmodligen för att jag inte förstått begreppet “effektivitetsvinst”. Jag ser helt enkelt inte varför producentöverskott inte skulle finnas med i en effektivitetsvinst.

            Reply
            1. Gustaf

              Om du betraktar statens intäkter som en potentiell effektivitetsvinst kommer att producentöverskottet är en del av denna. Man kan tänka att uppköpet leder till ett ökat överskott för producenter, givet att vi relaterar till den tidigare avsättningsgarantin.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s