1. Det är inte bara i mina grupper som det fattas restuppgifter, vänligen kontrollera er studentmail!
2. Det florerar en tentafråga om landet Lilleputt som handlar om alternativkostnad i form av ägg och pilar. Är det någon som känner till om facit till den uppgiften är felaktig? Jag får nämligen inte ihop det. Om det är rätt; förklara fördelningen av alternativkostnaderna i en kommentar nedan.
Hans Seerar Westerberg 
1.a. I länderna Blefuscu och Lilliput producerar man ägg och pilar med hjälp av arbetskraft. I Blefuscu tar det 20 timmar att producera ett dussin pilar och 15 timmar att producera ett dussin ägg. I Lilliput tar det 10 timmar att producera ett dussin pilar och 6 timmar att producera ett dussin ägg.
1.b. Illustrera ländernas produktions- och konsumtionsmöjligheter och förklara utförligt om specialisering och handel lönar sig för dessa länder.
1.c. Inom vilket intervall måste det internationella handelspriset ligga för att handel skall uppstå?
Jag delade upp frågan, det blir lättare då. Frågan är från tenta 100605, det är fråga 6.
1.a. Börja med att anta att de har 60 timmar (samtliga tal (20, 15, 10, 6) delar 60)
Blefuscu kan producera 36 ägg (dussin*3).
Blefuscu kan producera 48 pilar.
Blefescus alternativkostnad för ägg: 48/36=4/3
Blefescus alternativkostnad för pilar (inversen): 3/4
Lilliput kan producera 72 ägg
Lilliput kan producera 120 pilar
Lilliputs alternativkostnad för ägg: 5/3
Lilliputs alternativkostand för pilar (inversen): 3/5
1.b. Rita information från 1.a. i en produktionsmöjlighetskurva.
Lilliput har komparativa fördelar i pilar, eftersom hans alternativkostnad för pilar är lägre än Blefuscus.
Blefuscu har komparativa fördelar i ägg, eftersom hans alternativkostnad för ägg är lägre än Lilliputs.
—-> Lilliput specialiserar sig i pilar och Blefuscu i ägg.
1.c. Intervallet är ett pris mellan varderas alternativkostnad för varorna.
För ägg blir intervallet = 4/3 (Blefuscu)——-5/3 (Lilliput)
För pilar blir intervallet = 3/5 (Lilliput)——-3/4 (Blefuscu)
Notera att det nedre intervallet anger vem som har komparativa fördelar.
Nu är det tänkt att man ska analysera intervallen:
Om priset för ägg är högre än 5/3, då föredrar Lilliput att producera själv. Om priset för ägg är lägre än 4/3, då vill inte Blefuscu sälja till Lilliput.
Om priset för pilar är högre än 3/4 då föredrar Blefuscu att producera själv. Om priset för pilar är lägre än 3/5 då vill Lilliput inte sälja till Blefuscu.
Så inom intervallet tjänar länderna på byteshandel (deras konsumtionskurva blri större än deras produktionsmöjlighetskurva och en högre nyttonivå kan därför uppnås)
Finns en uppgift i Krugman and Wells som är exakt likadan.
Tack Gustaf, jag löste den på liknande sätt. I det facit som en student skickade mig var emellertid alternativkostnaderna fördelade tvärtom mot vad du så utförligt angett här ovan.
Kan inte se annat än att det är ett felaktigt facit.
Är det inte så att man i facit tagit fasta på kostnaden för produktion, inte på möjlig produktion.
För Belfusco är kostnaden för att producera (1dussin) pilar 20tim alternativet till det är att producera (1dussin) ägg till en kostnad av 15tim. För varje pilar man producerar ges 4/3 ägg upp, för varje ägg ges 3/4 pilar upp.
Jag hoppas att jag inte är ute och cyklar och har rört till det för någon som läser tråden.
Nej. Det är som jag skrev.
20/15=4/3=alternativkostnaden för ägg
Inversen=3/4=alternativkostnaden för pilar