En positiv extern effekt


Tenta 17 maj 2009, fråga 10.

Antag att ett vaccin mot en höggradigt smittsam och farlig sjukdom utvecklas. Ju fler som vaccinerar sig ju lägre blir risken att även icke-vaccinerade personer smittas.
Beskriv privata och samhälleliga intäkter av vaccin i ett diagram.

Antag att marginalkostnaden för vacciner är konstant. Leder marknadskrafterna till en samhällsekonomiskt effektiv vaccinering?

Om inte, hur kan en skatt eller subvention leda till effektivitet? Förklara med hjälp av diagrammet.

Lite modifieringar här i svaret. I den yttre efterfrågekurvan har vi lagt till en positiv extern effekt av vaccinet, det vill säga, kurvan består både av den privata marginalvärderingen + samhällets värdering. Den inre är således enbart den privata MV.

Den nedre kurvan som kallas extern MV i facit, har jag döpt om till positiv externalitet. Detta för att klargöra att den förklarar precis samma sak som avståndet mellan de två övre kurvorna. Således en ganska onödig grej som inte krävs för full poäng.

DWL är de vaccinationer som samhället efterfrågar men som på en oreglerad marknad (i modellen) inte uppfyller samhällets efterfrågekrav. En subvention är att föredra, dessvärre glömde jag att rita ut den. Förskjut MC-kurvan ned så att den skär den privata efterfrågekurvan precis vid Q*.

6 thoughts on “En positiv extern effekt

  1. G

    Haha precis. Precis vad vi behöver!

    Men Hans,
    Begriper inte 4.6 i boken. Inser att man erhåller nån form av vertikal efterfrågekurva. Men sen fattar jag inte hur man skall resonera…

    Reply
    1. hanswesterberg Post author

      Har dessvärre inte boken här, men jag kan tänka mig att det handlar om vertikal summering av MV för odelbara varor. Tänk bro.

      Kolla på inlägget nedan om vertikal summering, och tänk att det är en odelbar vara, detta modelleras gnm att helt enkelt stapla raka streck på varandra, dvs olika individers värdering av bron. Återkommer med mer på mån!

      Reply
  2. G

    Nja, inte riktigt.

    Typ:

    “Antag att i stort sett alla hushåll som vill ha TV vid avgiften noll också vill ha det vid avgiften 1000 kr. Vad förlorar då samhället på att använda avgiftsfinansiering istället för skattefinansiering och därmed egentligen inte exkludera någon från tillgång till TV-tittande?”

    Reply
    1. hanswesterberg Post author

      jaha, den ja. Nej efterfrågekurvan ser ut som vanligt, sen får du modellera en kostnad. Ex; om kostnaden är noll sammanfaller kostnadskurvan med x-axeln.

      Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s