5.1 i) Bara att tända haschpipan och filosofera över ängens värde som ekosystem. Ex; Värde i form av information, försäkring, insatsvara, konsumtionsvara. Utveckla det i era svar, men snälla håll det kort!

Sen till den mer använbara delen av frågan; Hur ritas efterfrågekurvan? Det handlar ju om olika värden och att det är flera människor somm värderar, vilket som summeras till efterfrågan på ängen. Vi måste göra antaganden här om huruvida de olika värderna är exklusiva (ingen annan kan ta del av varan) eller icke-exklusiva (alla kan ta del av varan). Ett exempel på exklusiv produktion är om ängen används till produktion av hö eller ensilage medan ett exempel på icke-exklusivitet är ängen som en estetiskt vacker syn. Hur summerar vi värderna då i en efterfrågekurva, givet era antaganden, är det horisontellt eller vertikalt? Kanske båda?

ii) Vad är då kostnaden givet de värden ni skrivit upp? Alternativkostnad? Ägarnas kostnader summeras horisontellt till en utbudskurva.

iii) Den mest vitala delen av frågan. Vilka delar av ängen bevaras? Kommer markägarna ta hänsyn till den efterfrågan som karaktäriseras av icke-exkluderbarhet? Varför?

5.2 a) Vad bestämmer efterfrågan? -Privata kostndader för bilisten, ex bränsle. Kan modelleras med en MCprivat. Hur?

b) Tänk trängseleffekten som en samhällskostnad, minns MSC i tidigare uppgifter. Givet en sådan, vad är optimalt vägutnyttjande? DWL?

5.3 a) En nyttig fråga. Konstruera ett spel, se fliken spelteori för insperation. Tänk måttligt –  måttligt under två år ger nyttan 50 + 50 och 50 + 50 (dvs 100,100) i ruta ett. Kan också illustreras genom träd.

b) Vad är NE, är det paretooptimalt? Om inte vad är PO, och hur kan vi genom samarbete uppnå det?

5.5 a) Se figuren ni ritade i 5.2 hur stor ska skatten/avgiften vara? Tänk tillbaka på skattekapitlet, a är en sträcka mellan origo och någonstans på y-axeln..

Pareto o? En avgift läggs på bilister, är avgiften en åtgärd som gör det bättre för alla utan att försämra för någon annan?  Hur?

5.6 a) summera A och B:s MC där As MC är dubbelt så stor och brantare, rita ut en tilltagande marginalintäkt för att minska utsläppen. Markera de totala utsläppen, dvs där de aggregerade MCkurvorna skär x-axeln. MI=MC är optimum.

5.6 b) Hur stor är avgiften? En sträcka mellan q* och upp till jämvikt. Kostnaden blir den yta under respektive MC som renas. Vilken yta är det som renas?

5.6 c) Om rättvist ska vi dela ytan som beskriver deras utsläppsminskning lika. Det innebär att B kan öka sin utsläpp mer och A får minska sina utsläpp något mer. Har ni ritat rätt blir MCa>MV och MCb<MV. Är det effektivt? Hur kommer det sig att det blir så?

5.7 a) Utsläpp på x-axeln, vilken lutning har då MCkurvan givet att kostnaderna ökar ju mindre utsläpp vi har (åt vänster på x-axeln)?

b) Två länder med samma utsläpp, m a o kommer deras MC skära x-axeln i samma punkt. Hur ser deras aggregerade MC ut? Betänk hur stor deras respektive kostnad av rening är givet att de ska dela lika på den totala reningen. Hur blir den effektiv?

c) Det kan ni.

d) Rita upp två olika figurer, en för A och en för B. Rita in resp MC och en MV (värderingen av minskade utsläpp i resp land). Det nationella optimum är ju MC=MV i varje land.