En radhusförening som består av fem hushåll ska besluta om uppförandet av en marmorstaty föreställande den Store Ledaren Olle Lharsy . Kostnaden för statyn är 5000 kronor. Betalningsviljan beror på var statyn står och varje familj är beredd att betala 2500 kronor om statyn placeras utanför deras hus, 900 kronor om den står utanför grannens hus, 700 kronor om den står två hus bort, 500 kronor om den står tre hus bort och 400 kronor om den står fyra hus bort. (Husen ligger på rad på samma sida av gatan)
Är investeringen i statyn samhällsekonomiskt lönsam?
Antag att hushållen röstar om placeringen och att alla förslag jämförs parvis. Vilken placering vinner och varför?
Antag att hushållen röstar om huruvida investeringen ska äga rum eller inte. Antag vidare att varje hushåll ska betala 1000 kronor var. Vad blir resultatet av de olika placeringarna?
Kan du föreslå en finansieringsmetod som skulle vara bättre än den ovan nämnda?
Svaret avslöjas i kommentartråden.
Hans Seerar Westerberg 
Är investeringen i statyn samhällsekonomiskt lönsam?
Den är lönsam eftersom summan av hushållens betalningsvilja blir minst 5000 och täcker alltså kostnaden på 5000.
Antag att hushållen röstar om placeringen och att alla förslag jämförs parvis. Vilken placering vinner och varför?
Om man sätter statyn i mitten ger den mest nytta åt alla, mittenhuset vinner alla parvisa omröstningar. Statyn hamnar då som längst två hus bort istället för fyra som den skulle göra om man flyttar statyn utåt åt något håll. Betalningsviljan blir då högre än vad priset är eftersom inget hus hamnar tre eller fyra hus bort från statyn och alla hushåll vinner på det.
Antag att hushållen röstar om huruvida investeringen ska äga rum eller inte. Antag vidare att varje hushåll ska betala 1000 kronor var. Vad blir resultatet av de olika placeringarna?
Resultatet blir ju alltid nej eftersom det bara är den som får lampan utanför sitt hus som är villig att betala 1000 kronor (det är mindre än 2500 som de är beredda att betala) Om den hamnar ett hus bort så är ju betalningsviljan (900) alltså lägre än priset (1000) osv.
Kan du föreslå en finansieringsmetod som skulle vara bättre än den ovan nämnda?
Det skulle vara bättre att differentiera enligt betalningsvilja. Man sätter alltså priset efter vad hushållen är villiga att betala så att det täcker kostnaden. Ex:
600 900 2000 900 600 = 5000
Jag har en fundering angående den sista frågan om det kan finasieras på ett bättre sätt. Är inte det mer lönsamt(för alla) och rättvist om det istället blir :
600 800 2200 800 600 = 5000
då minimerar de sin kostnad men dessutom får alla hushåll lägre kostnad.
Enligt din uträkning så har de två husen med 900 inte tjänat något på detta? skulle inte de protestera att de tre övriga hushållen får sänkt kostnad(betala mindre än sin betalningsvilja, dvs ökat KÖ) men att de måste betala lika mycket(exakt sin betalningsvilja, KÖ +/- 0)? eller tänker jag fel
du tänker inte fel. Om de har betalningsviljan 900 och betalar 900 får de ju dessutom en lyktstolpe! Men det går att lösa på ditt sätt, så länge TBV>TC