En produktionsfunktion: del 2


Vet inte hur ni löser detta på lektionen, återkom gärna om ni har lösning ni finner lättare.

Vi kunde ju tidigare konstatera att

\frac{Y}{N}=4

alltså

\frac{Y}{N}=\frac{s}{\delta}

där

\delta=0.05

s=0.2

Som ni säkert minns, dels av gruppövningar och dels av tidigare inlägg, ges konsumtionen per arbetare av

\frac{C}{N}=(1-s)\frac{Y}{N}

vilket innebär att

\frac{C}{N}=(1-s)\frac{s}{\delta}

Om vi ska applicera Golder Rule, den optimala nivån på savings rate, kan nedanstående figur vara till hjälp.

Hur stor är då den optimala sparkvoten i vårt exempel? Pja, det lättaste vore att derivera och hitta maximipunkten, men vi kan också lite godtyckligt sätta in värden och pröva oss fram.

Vi använder oss av

\frac{C}{N}=(1-s)\frac{s}{\delta}

Om vi satte in våra ursprungliga värden för s=0.2 och delta=0.05 skulle C/N=3.2, men är det SG?

Låt oss prova ett högre värde på s, säg s=0.3

\frac{C}{N}=(1-0.3)\frac{0.3}{0.05}=4.2

Hoppsan, ett högre värde! Det betyder att vi s=0.2 inte var maximipunkten och att vi kan få ett högre värde för C/N. Kanske ligger s=0.2 vid gul prick. Ok, låt oss pröva ett ännu högre värde, säg s=0.5

\frac{C}{N}=(1-0.5)\frac{0.5}{0.05}=5

Ännu högre! Men om vi sätter in s=0.6 då?

\frac{C}{N}=(1-0.6)\frac{0.6}{0.05}=4.8

Jahopp, där verkar vi ha passerat toppen, motsvaras av röd punkt. Verkar m a o som att s=0.5 maximerar konsumtionen per arbetare.

4 thoughts on “En produktionsfunktion: del 2

  1. Marcus Lyfors

    Hej Hans!

    Antar att du har ganska mycket att göra för tillfället! Men jag och Erika sitter här med en tenta av John Hassler utan svar. Har du möjlighet att förklara eller ge tips om hur man ska tänka?

    Uppgift 6 på 090816

    Frågan lyder i princip så här:

    a) Diskutera kortfattat varför hushållens sparbenägenhet är av betydelse för hur effektiva
    skattelättnader är för att stabilisera konjunkturen.

    Och jag antar att man förklarar det som att sänker man T måste man vara säker på att det får den rätta effekten. Dvs att folk börjar konsumera istället för att spara pengarna. Detta kan man kanske ta och visa i ett IS-LM..

    Sen är det fråga B)

    I den enklaste Keynesianska modellen (t.ex. IS-LM) antas en konstant
    konsumtionsbenägenheten. Diskutera kortfattat varför detta antagande inte alltid är uppfyllt.

    Kan det ha med att göra att marknaden är oförutsägbar och man kanske inte vet om man ska spara pengar eller kan konsumera?

    Blev en ganska lång fråga.. Svara om du hinner/orkar/vill/har lust

    Hade fint!

    Marcus och Erika

    Reply
  2. hanswesterberg Post author

    Det börjar, såattsäga, bli väldigt ont om tid. Sista rycket nu för min del! En snabb reflektion:

    a) sparbenägenheten har ju betydelse för marginella konsumtionsbenägenheten, c1, som ges av: c1=1-s
    den har ju i sin tur betydelse för multiplikatorn!

    b) Det är i någon mening ett skakigt antagande att svensson i allmänhet har en konstant konsumtionsbenägenhet. Torde ju variera en hel del. Konsumtionsbenägenheten torde ju variera beroende på ex på ränta, förväntad inflation, konjuktur, godtycke osv

    Reply
  3. Petra Holda

    Hej Hans.

    Skulle du kunna föklara skillnaden mellan ZZ och DD kurvor. Båda är ju efterfrågekurvor på inhemska varor. Men mer utförlig skillnad….

    Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s