Hyresreglering


Det här beskriver en situation som  många av er säkert känner av. I Sverige motiveras hyresregleringen med att låginkomsttagare ska kunna ha ekonomisk möjlighet att bo i innerstan, varför man införde ett högsta pris på hyran.

Som vi alla vet bor det inte särskilt många låginkomsttagare i innerstan. En annan effekt av hyrestaket är att en hyreslägenhet på Östermalm kan ha en lika låg (hög) hyra som en lägenhet av motsvarande storlek i Rinkeby.  I någon mening betalar Rinkebyborna för att tanter i päls och pärlhalsband ska kunna bo billigt i förnäma Östermalm eller Södermalm (under antagandet att efterfrågan på bostäder i Rinkeby är lägre).

Q2-Q1 är excess demand, dvs, efterfrågeöverskott till följd av ett pristak (hyresreglering), det är ett uttryck för bostadsbristen.

DWL ytan B – vid Q1 finns en betalningsvilja upp till D-kurvan, därav effektivitetsförlusten. Här kan vi också urskilja priset på den svarta marknaden.

D + E är KÖ och

C är PÖ

Advertisement

4 thoughts on “Hyresreglering

    1. hanswesterberg Post author

      Mari; vid den kvantiteten har är konsumenterna, enligt d-kurvan, beredda att betala ända upp dit. Eftersom de begränsas av en hyresreglering uppstår en effektivitetsförlust.

      Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s