Det här beskriver en situation som många av er säkert känner av. I Sverige motiveras hyresregleringen med att låginkomsttagare ska kunna ha ekonomisk möjlighet att bo i innerstan, varför man införde ett högsta pris på hyran.
Som vi alla vet bor det inte särskilt många låginkomsttagare i innerstan. En annan effekt av hyrestaket är att en hyreslägenhet på Östermalm kan ha en lika låg (hög) hyra som en lägenhet av motsvarande storlek i Rinkeby. I någon mening betalar Rinkebyborna för att tanter i päls och pärlhalsband ska kunna bo billigt i förnäma Östermalm eller Södermalm (under antagandet att efterfrågan på bostäder i Rinkeby är lägre).
Q2-Q1 är excess demand, dvs, efterfrågeöverskott till följd av ett pristak (hyresreglering), det är ett uttryck för bostadsbristen.
DWL ytan B – vid Q1 finns en betalningsvilja upp till D-kurvan, därav effektivitetsförlusten. Här kan vi också urskilja priset på den svarta marknaden.
D + E är KÖ och
C är PÖ
Hej,
Jag förstår inte en sak. Varför drar vi Q1 ända upp till efterfrågekurvan?
Tack på förhand
Mari; vid den kvantiteten har är konsumenterna, enligt d-kurvan, beredda att betala ända upp dit. Eftersom de begränsas av en hyresreglering uppstår en effektivitetsförlust.
Vad blir A i detta exempel? Bostadskö?
excess demand!