1. Vilken egenskap hos indifferenskurvan visar avtagande marginalnytta

a) Indifferenskurvor kan inte korsa varandra. – de kan de aldrig.
b) Indifferenskurvan lutar nedåt. – de gör de alltid så länge vi inte har en dålig vara
c) Indifferenskurvan är konvex (böjer av mot origo). – Rätt
d) När indifferenskurvan skiftar inåt minskar nyttan. – så är det alltid

Minns ni den stackars studenten som köpte uppgifter och öl? Avtagande marginalnytta innebär ju att för varje öl du köper, vill du ge upp mindre uppgifter. Hade kurvan varit rak hade du ju gett upp samma antal uppgifter för varje öl oavsett hur många öl du dricker. Men om kurvan är konvex har vi en brantare lutning på indifferenskurvan för de första ölen men en flackare kurva för de sista ölen. M a o är du beredd att ge upp många uppgifter för den första ölen men desto färre för den andra ölen osv. Öl har således en avtagande marginalnytta.

2. Antag att staten inför ett pristak på en vara som handlas på en marknad med perfekt konkurrens. Vilket påstående är riktigt:

a) Alla konsumenter vinner på detta. -Något staten ofta hoppas att det gör, men generellt blir ju mindre producerat!
b) Alla producenter förlorar på detta – rätt
c) Summan av producent- och konsumentöverskottet är konstant.-följer ingen logik.
d) Den totala konsumtionen av varan ökar. -nej. Tänk så här; om tex pristaket är satt under jämviktspriset kommer färre varor produceras, då kan konsumtionen omöjligt öka. Rita!

Tänk i marknadsdiagram. Om pristaket är satt under jämviktspris kommer producenterna producera en mindre kvantitet, eftersom de inte kan höja priserna.

Då kommer producenterna producera vid qs, vilket är en mindre kvantitet än de egentligen vill producera. Är priset satt över marknadspriset har det på kort sikt ingen effekt, men om efterfrågan blir större och jämviktspriset stiger är ju producenterna begränsade i hur de kan sätta priserna. Pristak är således en begränsning för hur mycket producenterna kan tjäna och en begränsning för hur mycket konsumenter kan konsumera. Det enda logiska svaret här är således b).

3. Antag att ett land (hemlandet) inför en tull mot klädimport från länder med mycket låga löner i textilsektorn med motiveringen att det innebär utsugning av dessa länders arbetare. Vad blir effekten:

a) Textilarbetare i hemlandet vinner och textilarbetare i låglöneländer vinner
b) Textilarbetare i hemlandet förlorar och textilarbetare i låglöneländer vinner
c) Textilarbetare i hemlandet vinner och textilarbetare i låglöneländer förlorar
d) Textilarbetare i hemlandet förlorar och textilarbetare i låglöneländer förlorar

Det innebär ju att låglöneländernas produkter blir dyrare, och de inhemska produkterna mer attraktiva för konsumenterna. Låglöneländerna får således inte sälja lika mycket och förlorar således.

4. Ett monopolföretag möter efterfrågan P(Q) = 10 –- Q och har en konstant marginalkostnad MC = 4 och en fast kostnad som är 3. Vad blir vinsten?

a) 5
b) 6
c) 8
d) 9

Ni kan enkelt rita upp efterfrågekurvan som kommer gå från priset 10 till kvantiteten 10. MR kurvan drar ni i monopol in till hälften av Q-axeln när det gäller monopol. Lutningen på MR är alltid dubbelt så stor varför ekvationen för MR kruvan bli P(Q) = 10- 2Q.

MC är ju 4.

Var är MC=MR?

4=10-2Q

Då får vi Q=3, med detta har vi punkten c i bilden nedan.

Till vilket P är Q=3 på efterfrågekurvan? Sätt in Q=3 för P(Q)=10-Q

10-3=7, då har vi P=7 och vet punkten A. Mellan p1 och Pc har vi då 7-4=3 och mellan 0 och q1 har vi 3.

3*3 = 9, sen drar vi av de fasta kostnaderna som är 3; 9- 3 = 6 vilket är svaret.

5. Företaget har en U-formad total genomsnittskostnadskurva (ATC) när

a) Det finns en fast kostnad och MC ökar med kvantiteten
b) Det finns ingen fast kostnad och MC ökar med kvantiteten
c) Det finns en fast kostnad och MC är konstant
d) Det finns en fast kostnad och MC minskar med kvantiteten.

ATC börjar högt givet en fast kostnad och sjunker när MC är lågt  och når sitt minimum när MC=ATC, sen går ATC upp igen då MC är högre än genomsnittskostnaden. Därför är den u-formad.

Givet ingen fast kostnad skulle ATC  börja lågt vilket inte ger upphov till en uformad kurva. Om MC minskar med kvantiteten skulle ju ATC få en negativ lutning, anledningen till att ATC efter minpunkter börjar luta uppåt igen är ju eftersom MC ökar!

6. Om Fredriks MRS (marginella substitutionskvot) = -delta Y/delta X = 5 och Filippas MRS = -delta Y/ delta X = 1, vet vi att

a) Fredrik värderar en enhet X högre än en enhet Y.
b) Om Fredrik ger Filippa ett Y och får tre X tillbaka har båda fått det bättre. nej, Filippa värderar x och y lika.
c) Fredrik har det bättre än Filippa eftersom hans MRS är större. – nej, MRS beskriver inte det.
d) Om Fredrik ger Filippa tre X och får ett Y tillbaka har båda fått det bättre. – nej, Fredrik får det sämre.

För att få ett X är Fredrik beredd att ge upp hela 5 Y, dvs 1 st X kompenserar för 5 st Y. Filippa värderar x och y precis lika. Det enda logiska här är således a).

7. I långsiktig jämvikt i en marknad med monopolistisk konkurrens gäller följande:

a) Företagen sätter priset lika med MC och gör ingen vinst
b) Företagen sätter priset högre än MC och gör vinst
c) Företagen sätter priset lika med MC och gör vinst
d) Företagen sätter priset högre än MC och gör ingen vinst

I ett monopol vinstmaximerar vi då MR=MC vilket betyder att vi väljer ett pris ovan MC, se figur ovan. Det här utesluter alternativ a) och c). Gör monopolisten då vinst eller inte? På lång sikt gör inte företaget vinst eftersom det på lång sikt är möjligt för andra företag att ändra alla sina inputs varför flera kan komma in på marknaden. Då reduceras vinsten till 0.

8. En ekonomiskt effektiv politik för att hantera företagens miljöfarliga utsläpp av svavel är att:

a) Förbjuda användning av högsvavlig olja
b) Införa en skatt på x kr per ton svavelutsläpp
c) Lagstifta att varje företag skall minska sina utsläpp av svavel med x procent.
d) Ge varje företag utsläppsrätter som motsvarar en minskning av utsläppen med x procent.
Dessa rätter kan inte överlåtas.

Givet b) är en ny jämvikt möjlig, allt som händer är att utbudskurvan förflyttas uppåt med storleken på skatten. I jämvikt befinner vi oss i ett optimalt läge. Alla andra alternativ innebär en begränsning för producenterna att öka produktionen, så att den överensstämmer med efterfrågat pris och kvantitet.

9) Vilket utfall i nedanstående spel är en Nash-jämvikt? (se figur i duggan)

a) Företag A: Låg kvantitet, Företag B: Låg kvantitet
b) Företag A: Låg kvantitet, Företag B: Hög kvantitet
c) Företag A: Hög kvantitet, Företag B: Låg kvantitet
d) Företag A: Hög kvantitet, Företag B: Hög kvantitet

3 respektive 3 är det bästa garanterade utfallet för de båda företagen. Det här tar en stund att gå igenom, har ni inte gått igenom det på föreläsning än, bortse från detta!

10) En vara som är rivaliserande men inte exkluderbar kallas
a) Ren kollektiv vara
b) Kollektiv vara
c) Privat vara
d) Gemensam resurs

Inte exkluderbar – vi kan inte stänga ute någon annan från att använda varan.

Rivaliserande – ingen annan kan konsumera samma enhet av varan.

Klassiskt exempel: Torskbeståndet i Atlanten. Svårt att utestänga någon från fiske (exkluderbarhet), men två fiskare kan inte fiska upp samma torskar (rivalitet).