Beakta först jämvikt på varu- och penningmarknaden:
Därefter slänger vi in en ökning av offentliga utgifter, G. Detta kommer att:
- orsaka Y att öka på varumarknaden, ZZ skiftar upp
- IS kurvan skiftar ut, vi får högre Y för varje given räntenivå
- Eftersom Y ökar kommer efterfrågan på pengar att öka, Md skiftar!
Men! Om vi bara justerar med finanspolitik utan att justera penningpolitiken, allt annat lika, kommer ökningen av G att motverkas av den ökade efterfrågan på pengar.
Dvs,
- ökningen av G ökar Y
- ökningen av Md -> ökning av i -> I sjunker -> Y sjunker
Ovanstående diagram är överkurs, det här är inget jag kommer att undervisa på lektionen, men det ger bra intuition.
- När Md skiftar får vi en högre ränta.
- Högre ränta ger lägre investeringar, I.
- Lägre I skiftar varumarknaden till ZZ3.
Gul till grön prick motsvarar den motverkande effekten räntehöjningen har.
Turkos till grön prick motsvarar vandringen längs LM-kurvan. Kom ihåg att vi vandrar ju längs LM-kurvan när räntan stiger som följd av att BNP stiger. LM skiftar enbart vid förändring av pris eller penningutbud.
Hans Seerar Westerberg 
Hej,
jag har två frågor om penningmarknaden.
Varför sjunker räntan när penningutbudet ökar? Jag vet att förhållandet är negativt, men jag förstår inte själva mekanismen. Ska man förklara det genom den där funktionen med pris på obligationer och räntan?
Varför sjunker räntan när penningefterfrågan ökar? Det känns mer naturligt att säga att penningefterfrågan ändras vid ränteförändringar, inte tvärtom, men det kanske är samma sak?
Tack för svar!
1. Ja. Penningutbudet ökar, varpå utbudet av pengar är större än efterfrågan. Se inlägg: https://hanswesterberg.wordpress.com/2011/03/28/duggafraga-om-penningpolitik/
2. Så är det inte! När efterfrågan på pengar ökar, så ökar räntan.Efterfrågekurvan skiftar upp! Det vore inte naturligt att säga så då räntan är ett svar på efterfråga och utbud.