Följande är en oligopolteori som baseras på att produkterna är heterogena, men nära substitut. Detta kallas kinked-demand-lösningen och bygger på att antalet företag är litet. Det vill säga, vi har ett litet antal konkurrenter som säljer produkter som inte är homogena som i fallet med PK, men att produkterna ändå är ganska lika (bensinmarknaden är ett bar exempel att relatera till).
Om vi tänker oss att företag 1 på den här marknaden höjer priset kommer konkurrenter sannolikt inte höja priset, genom detta förbättras konkurrensläget för de senare och företag 1, som höjer priserna, förlorar kunder. Omvänt, om företag 1 sänker priserna torde konkurrenterna istället regera genom att också sänka priserna, detta innebär att företag 1 inte kommer dra nämnvärda fördelar genom en prissänkning.
Detta innebär att efterfrågekurvan vid prishöjningar är mycket elastisk (flack) och vid prissänkningar mycket inelastisk (brant). M a o, i det första fallet får det stor effekt på efterfrågad kvantitet, i det senare får det lite effekt på efterfrågad kvantitet.
Se figuren ovan, de lila och röda streckade linjerna är blott stödlinjer för att konstruera knäcken på efterfrågekurvan, de smala, svarta linjerna är hjälplinjer för att konstruera marginalintäktskurvan.
Varför är MR-kurvan diskontinuerlig? Har vi en knäckt efterfrågekurva måste det innebära att marginalintäkten är diskontinuerlig (“avbruten) vid kvantiteten Q0, dvs, vid knäcken på efterfrågekurvan. MR anger hur mycket totalintäkten ökar vid försäljning av en vara och vid Q0 är lutningen på MR odefinierad. Därav tomrummet i den punkten.
Varför byter “den nedre” MR-kurvan lutning? Om MR för en en “vanlig” monopolsituation har dubbla lutningen mot D-kurvan, måste MR-kurvan också ha dubbla lutningen efter “knäcken”.
Här har jag tagit bort stödlinjerna. P0 och Q0 är ursprungsläget. Som vi kan se går MC-kurvorna genom delar av figuren där MR inte är definierad, och har således ingen skärningspunkt där MR=MC. Med det sagt, kan vi se att företag 1 inte kan öka sin vinst genom prisförändringar enligt logiken i blogginläggets andra stycke.
Vad innebär detta? Företag 1 kommer att bibehålla P0 0ch Q0 och det ska ses som en förklaring till den prisstelhet som karaktäriserar oligopolmarknader. Exempelvis kan vi se att om marginalkostnaderna ökar från MC0 till MC1 kommer företag 1 fortfarande ta ut priset P0 eftersom MC1 skär det område där MR inte är definierad, således är priset okänsligt för kostnadshöjningar.
Don’t panic! Det här är inget jag kom på själv att blogga, det var en förfrågan. Möjligen är det överkurs, om inte, är det bland det svårare vi gör.
Antag att två företag har olika marginalnytta av att släppa ut föroreningar: MSB1 =100-Q och MSB2=100-2Q (du kan tolka detta som MC för att minska utsläppen
som i seminarieboken). Rita kurvorna och förklara vad som händer när utsläppen är oreglerade. Antag att politikerna vill minska utsläppen till en samhällsekonomiskt effektiv nivå. Marginalkostnaden för utsläppen är beräknad till MSC = Q (du kan också tolka detta som samhällets marginalvärdering av utsläppsminskning som i seminarieboken). Illustrera i diagram och beräkna hur stor den totala önskade minskningen är. Visa även hur handel med utsläppsrätter är en effektiv metod för att uppnå den önskade utsläppsminskningen. Vilken kvantitet kommer de företagen släppa ut efter det att de handlat med utsläppsrätterna?
Detta är fråga 10 på tentan 100606!
Att svara på denna och rita upp på dator tar väl lång tid för mig, och det är många andra som har frågor.
Under seminariedelen gjordes flera uppgifter, väldigt lika om inte identiska med ovanstående. Du behöver summera kurvorna horisontellt, rita in en godtycklig marginalvärdering och fortsätta därifrån. Gå på mottagningen idag om något är oklart.
Hinner möjligen svara senare ikväll, men kolla om du kan få hjälp på mottagningen först.
hej hans! skulle du kunna gå genom fråga 10 på tentan 100328 (vt 2010)?
För att spara tid; vad i facit är det som du finner svårt?
Kan tänka mig att det är avgifterna, som jag tolkar det torde de ligga på tre nivåer; 0, 20 och 30, beroende på trafikens intensitet.
Pingback: En halv dugga « Hans Westerberg