Hej! Jag har en annan fråga om prisdiskriminering, det är en gammal seminarieuppgift 3.5. Prisdiskriminering kan strida mot konkurrenslagen. I vilken utsträckning står prisdiskriminering i konflikt med ekonomisk effektivitet?
dijana; Bry dig inte om paragraferna i kk-lagen. Det kommer inte på tentan. Prisdiskriminering kan strida mot kk-lagen då en aktör kan tillgodogöra sig för stora (enligt kk-verket) marknadsandelar genom prisdirkrm.
Säg att “frukt och godis” öppnar i Nyköping, säljer frukt importerat från Turkiet billigare än iCA. ICA surnar till och sänker sina priser i det lokala området (prisdiskriminerar) för att försvåra för “frukt och godis”. Till slut går den senare i konkurs, och det lokala ICA kan höja sina priser igen.
Prisdiskriminering kan både användas för att suga upp KÖ från konsumenter med olika preferenser ex: billigare för pensionärer och studenter. Samt till att försvåra för andra företag. Det förra kan vara välfärdshöjande, den senare kan vara i konflikt med effektiviteten.
För att undvika missförstånd ändrade jag min ursprungliga kommentar. Detta medför en risk att framtida historiker kommer att betrakta Anders inlägg som oväsentligt eller märkligt. Hoppas detta klargör betydelsen av hans bidrag.
Hans Seerar Westerberg 
Hej! Jag har en annan fråga om prisdiskriminering, det är en gammal seminarieuppgift 3.5. Prisdiskriminering kan strida mot konkurrenslagen. I vilken utsträckning står prisdiskriminering i konflikt med ekonomisk effektivitet?
dijana; Bry dig inte om paragraferna i kk-lagen. Det kommer inte på tentan. Prisdiskriminering kan strida mot kk-lagen då en aktör kan tillgodogöra sig för stora (enligt kk-verket) marknadsandelar genom prisdirkrm.
Säg att “frukt och godis” öppnar i Nyköping, säljer frukt importerat från Turkiet billigare än iCA. ICA surnar till och sänker sina priser i det lokala området (prisdiskriminerar) för att försvåra för “frukt och godis”. Till slut går den senare i konkurs, och det lokala ICA kan höja sina priser igen.
Prisdiskriminering kan både användas för att suga upp KÖ från konsumenter med olika preferenser ex: billigare för pensionärer och studenter. Samt till att försvåra för andra företag. Det förra kan vara välfärdshöjande, den senare kan vara i konflikt med effektiviteten.
Hej,
jag undrar om du skulle kunna gå igenom hur man :
1. Hittar jämnvikt utifrån ekvationer. Tex:” efterfrågan på en vara ges av Q=40-2p och utbudet av Q=5+3p .
Vad är jämnviktkvantiteten.
Jag undrar också om du skulle kunna skriva ett inlägg om: Hur MC blir ett företags Supply curve in short term.
Tack så mycket på förhand
För jämvikt sätter du Qs=Qd
Dvs
40-2p=5+3p
35-2p=3p
35=5p
7=p
Då vet vi att priset=7 i jämvikt, vad är Q? Sätt in p i någon av ekvationerna!
Ex:
Q=40-2p
Q = 40 – 2*7 = 26
Alltså P=7 och Q=26 i jämvikt.
Vad det gäller MC som supply-curve. Tänk att ett företag under perfekt konkurrens producerar där p=MC, därför är vår s-kurva förklädd till MC.
Är det svar på frågan?
I sin jakt på effektivitet gör Hans ett mindre misstag i föregående svar. Det ska naturligtvis stå:
Q=40-2P
Q=40-2*7
Q=26
Alternativt:
Q=5+3P
Q=5+3*7
Q=26
Vänligen,
Anders
Bra där Anders/Jerker!
För att undvika missförstånd ändrade jag min ursprungliga kommentar. Detta medför en risk att framtida historiker kommer att betrakta Anders inlägg som oväsentligt eller märkligt. Hoppas detta klargör betydelsen av hans bidrag.
tack så mycket för hjälpen!
En till på samma ämne 🙂
Antag att efterfrågan på en vara kan beskrivas som q=8-2P där Q är efterfrågad kvantitet och P är pris. Vilken är efterfrågans priselasticited vid P=2
(delta Q / delta P) * P/Q är formeln för efterfrågans priselasticitet. I det här fallet ska vi ta fram punktelasticiteten. Då använder vi
k*P/Q
k= – 2 vilket är lutningen
p = 2
Q = 8 – 4 = 4
-2*(2/4) = -1 är svaret
hade det istället varit P som en funktion av Q hade vi använt (1/k)*P/Q
Alltså Q=8-2P skrivs om till 2P = 8-Q -> P = 4 – Q/2
-1/(1/2)*(2/4) = – 1 dvs samma svar.