Betänk i a), det står att maximalt utfall blir “således en Nashjämvikt”. Vet ni att det svaret är felaktigt så vet ni svaret på frågan som jag tidigare slängde ut om filmen a beautiful mind. Det är inte det gemensamma bästa som gör en Nashjämvikt. Vi har att göra med individuella nyttomaximerare, som maximerar sin egen nytta. I filmen vill alla, inklusive John Nash, ligga med blondinen. Att då alla ska flörta med brunetterna ger gemensamt det bästa utfallet då alla får ligga, men det finns ju incitament att byta strategi till en högre individuell nytta. Således ingen Nashjämvikt och en missuppfattning från regissörens sida.
b) Jo, en Nashjämvikt är ett läge där ingen av spelarna har incitament att byta strategi givet den andres val. Det finns en sådan.
c) Nej, banken har ingen dominant strategi att agera oaktsamt. För strategin aktsam jämför banken 100 mot 50, för strategin oaktsam jämför banken 120 mot 30. En dominant strategi hade funnits om de båda utfallen i oaktsam, 120 och 30, varit större än utfallen i aktsam. Så är det ju inte.
d) Rätt, statens dominanta strategi är att ge bankgaranti eftersom det alltid ger det bästa resultatet oavsett bankens val. I punkten Bankgaranti har staten ingen anledning att byta strategi och banken lär väl heller inte byta till aktsam eftersom det ger en mindre nytta. Nashjämvikten blir således där.
Hoppas svaret känns ok, återkom annars.
Hans Seerar Westerberg 
Bra förklarat! Men VARFÖR har banken inte incitament att byta till aktsam?? 120 är ju klart bättre än 100, men varför är 30 bättre än 50?? :S
Banken vet att staten alltid kommer att välja Garanti, eftersom det är statens dominanta strategi. Så Banken kan välja i vänster kolumn, och då är 120 bättre än hundra.
Det är en regel, om den ene spelaren har en dominant strategi men inte den andra. Då utgår vi utifrån den dominanta strategin som finns.
Hej Hans!
Hur tänker man här? 🙂
Vilket av följande påståenden är rätt för en monopolist (som har en MC>0, där MC
är marginalkostnad)?
a) en monopolist sätter alltid priset på den prisoelastiska delen av efterfrågekurvan.
b) en monopolist sätter alltid priset på den priselastiska delen av efterfrågekurvan.
c) en monopolist sätter alltid priset där MC skär efterfrågekurvan.
d) en monopolist sätter alltid priset till MC.
b) är rätt svar. Den här bilden torde förklara det:
Perfekt prisdiskriminering är utgörs ju då hela triangeln är producentöverskott. Hur räknar man då ut denna duggafråga?
marginalkostnad MC = 4 och ingen fast kostnad. Om detta företag kan införa
perfekt prisdiskriminering kommer dess vinst att öka från
a) 64 till 96
b) 32 till 128
c) 64 till 128
d) 32 till 64
Givet efterfrågekurvan P(Q) = 20 – Q och MC = 4, FC = 0
Om du räknar ut vinsten (TR – TC) får du ursprungsvinsten och sedan räknar på triangeln över MC kommer du få den möjliga vinsten vid perfekt prisdiskriminering.
Tack Erik!
hur räknar man ut triangeln över mc?
Triangelns area räknas ut genom (höjd*bredd)/2
det vet jag, men vet inte hur jag ska få fram den.
Hela triangeln över MC.
Dvs triangeln som börjar vid interceptet, ner till mc, och slutar vid MC=D. De tre punkterna bildar triangeln.