Jeremy Bentham (1748-1832)
Jeremy Bentham ligger inte begravd, hans kvarlevor finns i ett skåp på University College London.
- Utilitarismens fader. Största möjliga lycka åt största möjliga antal.
- Marginalnytta.
Vill passa på att fråga, om någon utilitarist händelsevis läser detta, huruvida det vore legitimt att slakta ett par hundra människor för deras organ. Med alla organ som friställs torde nyttan öka för dem av sjukdom eller olycka, som är i behov av organ. Den senare gruppen torde vara långt fler än dem som behöver slaktas, varpå total utility skulle öka. Håller det? I så fall framstår utilitarism som betydligt mindre sympatiskt.
John Stuart Mill (1806-1876)
- Arbetade vidare på Ricardos idéer genom att studera efterfrågesidan och därigenom bestämma priser vid internationell handel.
- Resonerade om statens uppgift rörande bl a arbetstid, arbetsmiljö och tullar.
- Statlig kontroll av naturliga monopol.
Karl Marx (1818-1883)
- Klassiker i den mån han byggde vidare på de klassiska tänkarnas teorier.
- Värdet av produktionen bestäms av arbetsinsatsen
- Samhällsekonomins viktigaste komponent är den materialistiska produktionen, denna äger rum under specifika skeenden i historien.
- Utvecklingen sker i etapper, feodalismen avlöstes av kapitalismen som slutligen avlöses av revolutionen och socialismen.
Hans Seerar Westerberg 
Om man får ha med disclaimern “så länge du inte skadar/dödar någon annan” så håller utilitarismen lite längre.
Gällande utilitarismen och din frågeställning. Jag går och funderar på sånt ibland utan att komma fram till något jag kan hålla fast vid egentligen.
Det jag dock skulle säga om det här är; folk som hamnar i sjukdom eller har varit med om i en olycka har försatt sig själva i situationen alternativt haft det genetiskt. Att då ge sig på människor som haft turen att slippa eller inte tagit risken för att råka ut för olyckan gynnar kanske mänskligheten på väldigt kort sikt, den moraliska nyttan kommer dock att undermineras och på sikt får vi ett totalt ohållbart samhällsklimat, det är alltså inte solklart att vi får ut maximal nytta bara för att vi får behålla fler människoliv. Ett mer lätt exempel man kan ha framför sig är om du måste välja på att döda 10 kineser eller din partner, “nyttan” för dig och dina närmaste kan nog ses som större i fall du väljer de 10 kineserna, troligen vet ni att det globala samhället inte kommer dela tolkningen och den totala nyttan är därför större av att du offrar din partner. Sedan kan man väva in aspekter som människors lika värde, en klyschig term som inte har någon verklighetsförankring. Om du återigen blir tvungen att välja på din partner eller en kines, är båda lika mycket värda för dig och din omgivning är det bara att snurra flaskan, dock är jag med största sannolikhet säker på att det skulle bli en kines mindre på jorden. Alla är lika mycket värde utifrån ett globalt synsätt men definitivt inte på individnivå.
Precis som du säger bör vi fråga oss; ökar den totala nyttan?
Jag tror ändå att den totala nyttan är större, givet fler människor i livet. Om min död motsvarar att fem människor lever vidare, torde det ge större lycka. Det skulle ju handla om väldigt få människor som skulle behöva sätta livet till, för att rädda de som är i behov av organ. Om vi skulle låta slumpen avgöra vem som ‘slaktas’, så skulle sannolikheten att just jag blir utvald, vara nästintill obefintlig.
Vill understryka att detta inte är något jag förespråkar, utan mer hur vi förhåller oss till frågan utifrån Utilitarismen.
John Stuart Mill levde; 1806-1876. Du har fel datum. Kärlek